Sorg

Idag ska jag skriva om något ytterst sorgligt och beklageligt.

Idag är det en månad sedan attentaten i Oslo och på Utöya, jag tänder ett ljus för alla offer, skadade och för alla familjer. För det hela norska folket. Jag tror verkligen att det har berört allt och alla, att ingen har kunnat undvika det. Det hela är så himla omänskligt.. Det ska lixom inte kunda hända i ett så fredligt land som Norge, inte i vårat fina grannland... ♥

Så nu ska jag skriva om det som verkligen stör mig. Det är att det är nu som vi svenskar inser att om det skulle hända något sådant i Stockholms skärgård så skulle polisen inte hinna dit i tid, precis som det var med Utöya.

Samma sak med att det var först efter den stora katastrofen i Japan som man uppmärksammade hur farligt kärnkraftsverk är. Men tror vi att det ska komma en tsunami över Sverige och slå ut reaktorerna i kärnkaftverken är vi på allvar dumma i huvet. Störde mig på hur mycket tyskarna uppmärksammade det också. Inte för att dom uppmärksammade, utan på grund av tillfället då de uppmärksammade det. Kort sagt, det ska inte behöva hända någont sånt här för att man ska få upp ögonen för brister i våra samhällen.

Vi borde insett att polisstyrkan ska kunna komma snabbare till en ö innan tradgedin inträffade. Vi skulle ha riktat våra ögon mot Japan och inte oss själva när reaktorerna slogs ut. Det var japanerna som var i livsfara, inte vi?
Ja, det är bara min personliga åsikt. Så nu vet ni hur jag känner!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0