LOLOLOL DODEPOPPOPPOPPOPPOP

Tro mig, smärtan
Den som varje morgon krälar upp för min ryggrad
och jagar mig genom dagen,
den låter mig aldrig glömma
Det är som att någon ständigt kastar salt
i mina öppna sår
och inte låter mig läka
Och tro mig
jag vill inget hellre än att drömma,
men varje natt är en plåga,
en hektisk och jobbig väg
till en dag fylld av rädsla

Jag vill tro att allt blir bättre,
att imorgon blir det bra
Men jag har ingen morgondag att se fram emot
Bara dagen när min långa resa är slut
Då de inte har något kvar att ta utom ivet
Och allt är över
Allt är slut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0